Välkommen till långfärdsskridskosektionens dagbok för 2002
16/12 | 6/1 |
13/1 | 20/1 | 3/2 |
17/3
40 deltagare hade den 16 december insett att en dags vistelse ute i
naturen innebär större livskvalitet än att trängas framför varuhusens
kassor. När det dessutom kunde ske på så fina, svarta, blanka kärnisar i
strålande sol som Öjaren bjöd på under söndagen fanns inte mycket övrigt
att önska. Vi delade vi upp oss i tre grupper och åkte runt Öjaren,
sträckan varierade mellan 2 och 4 mil. Vilken säsongspremiär!
Lasse Hjertson
6/1 Skärgårdstur
Efter några kalla dygn utan snö med begynnande isläggning i
ytterskärgården kunde en tur med ca 50 deltagare genomföras på inre
Svartlögafjärden med start på isen utanför Bromskär på Nordöstra Blidö vid
10-tiden och med återkomst till samma ställe kl. 15. Vädret var under de
första timmarna soligt och kallt med svag nordvästlig vind och mot slutet
mulnande och nollgradigt.
Alla grupper följde
Blidölandets östra sida söderöver, in och ut ur vikar studerandes
Blidöbefolkningens numera rätt påkostade fiskepörten samt snöns och
nedisningens vackra skulpturer på bryggor och groggverandor. De flesta
grupperna vände någonstans vid öarna utanför Blidös södra del. Grupp C tog
en avstickare ut till Sundaskären österut på en smal isbrygga mellan ett
par vindbrunnar, medan grupp A fortsatte efter en lunch på Stora Askholmen
till en vändpunkt i närheten av Hallonstenarna norr om Husarö.
Isen var mestadels perfekt,
lika slät och oljig som när Grisjin för första gången åkte 500 m under 40
sekunder i Alma Ata på 1950-talet, och nattkylan hade gjort att isen blivit
precis betryggande bärig, strax under decimetern. Åtskilliga vindbrunnar
och smala passager finns emellertid som gjorde åkningen omväxlande och
intressant, och ett par snabba bad inträffade. Ett sådant berodde på att
deltagarna i gruppen inte åkte på linje med avstånd vid en smal passage. I
det andra fallet var det en yvigt kringflackande biträdande ledare, kallad
Trollsländan, som i många år ansetts ha en specifik vikt lägre än H2O
och därför vara osänkbar men som nu mot alla odds misslyckades med att
forcera en öppen vindbrunn, som vanligt på betryggande avstånd från
gruppen. En inte helt misslyckad dag således från idé- och lärdomshistorisk
synpunkt.
Torgny Håstad
Dagens tur gick, efter tips från Friluftsfrämjandet i Sandviken, till
skärgården norr om Gävle och samlade 101 deltagare. Vi åkte, uppdelade i 5
grupper, på Harkskärsfjärden och Hilleviksfjärden. Vi kom till av
skridskoåkare från friluftsfrämjandet i Uppsala sällan besökta platser
såsom, Vitgrund, Eskön och Trödjehällan. Dagen bjöd på spännande
iskantsåkning på gränsen mot ett öppet Ålands hav.
Iskvaliten varierade från
blanka, släta och hårda isar till partier med svårforcerad skravelis. Här
och där hade ytan i det rådande blidvädret börjat mjukas upp.
Sammanfattningsvis en helt
otrolig dag i skärgården som avslutades med att en blek kvällssol visade
sig över skogskanten i väster.
Lasse Hjertson
20/1 Flen och Nyköping
Efter den senaste tidens mildväder har det blivit svårt att hitta åkbara
isar i vårt närområde. Antingen är dom knaggliga och onjutbara som på våra
mindre sjöar eller uttunnade vårisfarliga som på Mälaren. Det var därför vi
åkte så pass långt som till trakterna av Flen och Nyköping.
I duggregn och dimma försökte
56 ledare och deltagare att leta sig fram till Åkerö slott på sjön Yngaren
i Sörmland dit dagens tur gick. Det gick inte att förnimma ens den svagaste
vind. Detta faktum tillsammans med dimman gjorde att man hörde ljudet av
men inte kunde se övriga grupper av skridskoåkare. Det var f.ö. inte bara
friluftsfrämjande från Uppsala som valt att åka på Yngaren denna dag. Isen
var delvis mycket slät och njutbar, bitvis gropigt knagglig s.k.
skålgropsis. (Isens ojämnheter har en form som påminner om den typ av
hällristning som kallas skålgrop.) Vi startade vid badet vid sjöns norra
ände. Bägge B-grupperna gjorde ett besök på land vid Åkerö och fick se
stamträdet till äppelsorten Åkerö. A-gruppen klev över till och åkte ett
varv på den närbelägna Hallbosjön som befanns ha något sämre is. Vid
samlingen inför hemresan, vid badet i sydöstra änden, var de duggregnsvåta
deltagarna var mycket nöjda med turen som för de olika grupperna var
alltifrån 29-42 km.
"Moderträdet" till alla Åkeröäpplen
Rolf Henriksen
Idag åkte 54 deltagare på helt sagolika isar på Ekoln. Stöpisen och
vattnet som täckte kärnisen under lördagen var till största delen borta och
en slät, hård kärnis hade kommit fram. En fantastisk dag på isen då de
flesta stannat hemma i sängen i tron att skridskoåkning var omöjlig. Grupp
A tog sig ända ner på Ullfjärdarna, grupp B åkte till Fribergs herrgård och
C-gruppen vände vid Molnskär.
Lasse Hjertson
Morgonstund har guld i mund. 39 deltagare trotsade den tidiga gryningen
och samlades på S:t Eriks torg klockan 7.30. Den tidiga morgonen gav god
utdelning på släta stöpisytor i Vettershagaskärgården. På lite olika vägar
tog sig grupperna fram till en av Sveriges äldsta och minsta
nationalparker, Ängsö. Framåt klockan 12 mjuknade isen och det blev dags
att avbryta turen.
Norrvikens lokalavdelning
under ledning av Billy bjöd på en fin uppvisning i konsten att ta sig upp
ur en vak. Det gick enligt läroboken, livlinorna kom snabbt ut och den
nödställde kunde dras upp.
På vägen mellan Uppsala och
Norrtälje kunde hundratals sångsvanar som rastade på sin väg norrut
beskådas.
Lasse Hjertson
Åter till årets dagbok
|