 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 Kartstudier inför resan |
 Lassekrog |
Vandrarhemmet hade rangliga våningssängar men vi sov rätt bra ändå. När vi startade på morgonen var vädret ganska bra. Solen lyste genom lätta moln och det kändes lite kallt, men skönt.
 Det brukar börja på väg... |
 ...innan man kommer upp på något som liknar fjället |
 Så småningom blev det mer fjällartade vyer |
 Höstfärgerna hade börjat visa sig |
 Helagstoppen ligger i moln |
 Men vi gör en liten rekognoseringstur |
Efter lunchen började vädret att bli sämre. När vi närmade oss Helags blev det riktigt eländigt. Vi tog vår stuga i besittning och packade upp. Efter en stund blev vädret lite bättre. Vi gjorde en liten tur upp mot glaciären men vände när regnet kom tillbaka.
 Dagen efter var vädret inte så bra. |
 Somliga föredrog stugvärmen |
 Andra vågade sig ändå på en dagstur Foto: Cecilia Wiklander |
 Burr! Foto: Cecilia Wiklander |
 Det blåser! (Videosnutt i WMV-format) Foto: Cecilia Wiklander |
 Maten tillagades i pannlampsljus Foto: Cecilia Wiklander |
 Middagen blev trevligare än vi trodde med levande ljus |
 Dagen efter hade det fallit lite snö |
Fredagen skulle ha blivit en topptursdag. Vi hade våra aningar om att vädret skulle ställa till det. Under natten började det blåsa och på morgonen gick det knappt att gå ut. Vissa gjorde ändå en kortare dagstur medan andra föredrog stugans värme. Enligt vindmätaren i receptionen hade det faktiskt blåst orkan i byarna!
På kvällen hade de flesta tänkt sig att äta i restaurangen. På eftermiddagen när de flesta hunnit duscha försvann strömmen. Alla trodde naturligtvis att någon ledning blåst ner. Så var det dock inte. Några som inte var rädda för att arbeta i dåligt väder hade varit ute och grävt någonstans i skogslandet. De grävde av en kabel vilket fick som följdfel att även strömmen till Helags försvann. Personalen fick trolla fram gasol- och spritkök och dela ut till gästerna. Så kom det sig att det blev ännu en middag på Bullens pilsnerkorv och pulvermos. Men ska jag vara ärlig så blev ju kvällen mycket trevligare på det viset! Den gemensamma efterrätten, nyponsoppa med vispgrädde och mandelbiskvier bidrog säkert till det. Mitt i natten kom strömmen tillbaka och vi vaknade av att alla lampor plötslig tändes.
 Blåklockorna hade klarat frosten... |
 ...och det måste förevigas |
 Höstfärgerna var ännu vackrare nu |
 Solen värmde när jackan var på |
Morgonen började rätt så kylslaget. Längre fram på förmiddagen blev det lite varmare men alla varma jackor åkte på när vi stannade för förmiddagskaffe. Till Helags hade vi gått den närmaste vägen längs leden men hem gick vi en lite längre, då vi vi följde leden mot Gåsen och sen svängde av tillbaka mot Ljungdalen.
 Mycket vackert fanns att titta på. Små tjärnar... |
 ...eller vida vyer. |
 Ännu några vackra vyer... |
 ...och en vilopaus |
 Även den avslutande skogsvandringen bjöd på lite utsikt |
 Vy från Flatruet |
Det vackra men ibland lite kyliga vädret höll i sig hela dagen. Det tog några timmar längre än vi räknat med. Ett telefonsamtal till byns vänlige handelsman räddade middagen. De öppnade butiken för oss när vi kom tillbaka. Både på vägen dit och hem åkte vi över Flatruet som är en stor fjällhed där Sveriges högst belägna bilväg går.
Sammanfattning: Toppturen blev vi blåsta på, mer eller mindre bokstavligt, men det var trevligt ändå! Vandringen tillbaka till Ljungdalen var underbar.
Text och bild där annat ej anges: Per Ytterberg
|